FRÅN LILLKYRO

Guds nåd och frid tillönskas alla fridens barn. Det kom en sådan lust att hälsa på alla Herrens egen genom denna tidning, ty jag har en myckenhet av denna tidningsläsares skara som är kända för mig både till ansiktet och till hjärtat. Med kärlek kommer jag ihåg er alla och med stor tacksamhet för all den kärlek som ni bevisade oss när jag tillsammans med min man reste runt i Norge, Sverige och i vårt eget land under tiotals år såsom ett par heliga byamän. Minnen från det värmer hjärtat. Åter kommer det i sinnet alla de stunder som man fått fira bland Guds folk runt Gudsord och fått näring för själen. O hur många av de vänner man känt som har fått flytta till vila för att njuta av det, som man här har trott uppå och med saknad hoppats på. Käre Fader, hjälp du oss alla att kämpa uti trona ända till slutet för att ära ditt namn och för din sons förtjänst skull. Vi ber ännu som Emmaus vägsvandrarna: Afton nalkas och dagen går mot sitt slut. Kom du och var med oss. Han gick för att vara med dem.

Så här tror också vi, att Jesus är även med oss enligt sina egna löften i sitt ord och genom sin Ande, för Han har sagt: Jag är med er alla dagar intill tidens slut. Nog är det tryggt, när vi har en sådan reskamrat, som är segrare över helvetet och döden och som har dödens och helvetets nycklar. I Hans beskydd gör även jag min vandring uti all svaghet. Han har lovat vara de svagas starkhet, och i hans starkhets kraft har jag intill denna dag gått som segrare mot all ondska som själafienden alltid bjuder ut genom det fördärvade köttet och världen. Jag har aldrig under någon tid eller prövning vågat släppa taget om Jesus. För tillsammans med psalmdiktaren måste jag säga: Utan Jesus går jag förlorad, utan Jesu nåd får hjärtat trångmål, utan Honom kan ingen annan hjälpa, i alla svårigheter är Jesus den enda trösten.

Jag har även fått brev av mina vänner, som lämnats obesvarade. Jag tackar för dem. Ta nu detta som ett svar och kom ihåg även mig i era böner med mycken förlåtelse. Låt oss komma ihåg, resan är kort. Snart kommer vilan. Snart träffar vi varandra i det landet, där tårarna torkas från våra ögon och vi får förenas med högtidsfolket, som är församlade ändå från Abel. Då träffar vi alla våra egna som avsomnat i Herren, och sedan kommer ej saknadens tårar och fuktar ögonen.

Till slut säger jag hälsningar till alla Gudsbarn, särskilt dem, vilkas hem vi besökt och som vi fått njuta av kärleksbevisning. Tack till er alla, men framför allt tack till den käre himmelske Fadern för allt det goda, som han bevisat gentemot oss. Ett speciellt stort tack för den stora gåvan att Han har givit sin ende Son för vår salighet. Vi går snart för att fira Hans födelsehögtid. Må denna stora gåva, i jämförelse med allt annat billigt, vara för oss var och en dyrbar. Det önskar jag för mig själv och till er.

Ännu kommer det i sinnet de barn som är från kristna hem men som är uti otron. Om måhända dessa rader kommer framför dina ögon, så vill jag frambära mitt hjärtliga tack för all betjäning, som ni bevisat oss i era föräldrars hem. Det finns många av de hemmen, där otrogna barn har betjänat os med stor kärlek, med välsignande hjärta kommer jag ihåg er och hoppas till er alla att ni får bättringens nåd. Om ni ännu inte gjort bättring, o gör bättring och tro egna synder förlåtna till glädje för eder själva och för era föräldrar och alla Guds egna, men framför allt till himmelske Fadern och änglaskaran. Kom ihåg, att ni är bönens och tårarnas barn. Jag önskar även det åt er, att ni i de rättfärdigas uppståndelse finns på Faderns högra sida och får höra från överste Dommarens mun kallelse att komma som Faderns välsignade för att tillägna det riket, som är förberett för oss från världens begynnelse. Dessa minnen från en ringa syster uti trona.

Fiinu Rantala

(RS 1938:12)