FRÅN TURTOLA

Så se nu till att ni vandrar visligt, inte såsom ovisa utan som visa. Och ge akt på tiden, ty tiden är ond. EF 5: 15-16.

När aposteln Paulus skrev till församlingen i Efesus ber han dem att de ska ge akt på deras vandring. Frågan är, hur vandrar vi såsom kristna.

Detta Guds ord är sparat även för oss. Gud i vare tack för det! För om detta bara hade blivit skrivet till församlingen i Efesus, så skulle vi lämnas utan del av det. Orden är tunga, då de är riktade mot oss själva. Man blir i sanning till stor syndare när man tänker på sin egen vandring. Speciellt när de timliga frestelserna plågar, så är sinnet tungt. Och i motgångstider följer otålighet. Gud prövar tron. Själa fienden skjuter sina brinnande pilar för att få tronslampan att slockna.

Så se nu noga till, hur ni vandrar! Många gånger rycker en kristen till, månntro hur min vandring går. Men vi har ju fått sänt från himmelen en annan försvarare, den Helige Anden. I hans ljus upptäcker vi våra brister. Där man ber om förlåtelse och ger förlåtelse, där man rannsakar bristerna och de, hur det är med vandringen.

Men ge akt på tiden, för tiden är ond. Själa mördaren har bråttom. Han lägger ut tunna nät framför Guds barnen, för att få dem i sina bojor. Nog är ju tex televisionen ett resultat av uppfinningar. Men faran är den, att den för till ovaksamhetens synd. Vi människor är nämligen så svaga, att vi följer även sådant, som är till förförelse. Men det kan till och med gå så, att Guds ord predikas i byn, men man dristar sig inte till att gå för och lyssna. En annan sak, om vi skulle komma ihåg att öppna den Heliga Boken, Bibeln, i våra hem eller sjunger tillsammans med barnen och vuxna andliga sånger. Hur stor välsignelse det lämnas många gånger därav.

Aposteln Petrus säger: ”Och blir den rättfärdige med knapp nöd salig, hur går det då med den ogudaktige och syndaren?” (1 Petr 4:18). ”Och den som inte fanns skriven i livets bok blev kastad i den brinnande sjön.” (Upp 20:15)

Därför kära vän, som kanske inte ännu äger hjärtats tro på Jesus Kristus till din själs salighet, slösa inte bort din dyrbara nådatid. Kan hända det finns de, som har bytt sin dyrbara barnatro till denna världens förgänglighet eller kanske i sin svaghet tagit miste i främmande lärovindar till att söka något nytt och bättre. Vänd om från villfarelsens vägar till Fadern, ty han har mycket förlåtelse. Sångaren varnar:

Men se upp för sidvindarna,

De kan föra vilse,

Det finns de som erbjuder

Men bara välter din båt.

Och från farleden de dig vilse för,

Men till himmelen finns det bara en väg,

Där man vakar, och inte sover.

Så stor är faran, om vi går vilse. Låt oss göra bättring från misstagen genom Jesu blods kraft. En gång kommer vi från att vara under korset till att vara under kronan.

Jag ber att få inneslutas i Guds barns förböner tillsammans med min familj. Tillönskar er Gudsfrid.

En ringa broder

A. Korhonen

(RS 1964:3)